raketmorsan

Nu har lilla killen blivt stor! Fyra år och mäkta stolt. Bemärkelsedagen firades hos mig med pompa och ståt. Jag fick en snilleblxt på förmiddagen och gick ett varv runt huset och plockade hundskit. Detta visade sig varit ett riktigt schackdrag. Superväder, fotboll mellan snöhögarna och inte mindre än fyra ombyten. Vissa av gästerna åkte hem i pyjamas. 

Vädret höll i sig även på söndagen och en långpromenad  i skogen blev det. Vi lånade en hund till när vi skulle gå. Vid en liten skogstjärn slog vi oss ner för att fika lite. Isen låg kvar på sjön och två tranor stod och skrek för full hals. Lånehunden nappade direkt på betet! Ut på den tunna isen sprang hon. Helt stendöv. Vi tittade på, kunde inget göra och räknade sekunder till hon skulle gå igenom isen. Men den höll gudskelov! Kunde blivit lite pinsamt att inte kunna återställa jykken, för den har drunknat. Huvva. På vägen fanns en liten bäck där det polrade av smältvatten. Vi slog oss ned ett slag. Bägge jykkarna gjorde magplask ner just bredvd oss och gissa vem som oxå skulle behövt ett ombyte!

Jaha, då är det bevisat. Klantigast i världen. Eller i vart fall mest bråttom. I helgen skulle vi ta bort en gammal häck. Allt var kapat och klart med "blöjsågen" som barnen kallar den. Jag skulle dra ris och böjer mig mot marken för att plocka upp grenar. Men nä se det går inte. För där mitt i vägen stod en liten smal pinne som stack mig rakt i ögat! Ont som fn! Tårarna sprutar och jag kollar om det kom blod. Nä inget blod, skönt det iaf. Efter en stund när tårfloden lagt sig så kunde jag inspektera skadan. Just vid iris hade sticket tagit. Ytterst lite blod syntes där. Inget skräp kvar vad jag kunde se. Men det var just det! Vad kunde jag se? Allt var väldigt suddigt på det ögat. Den strålande vårsolen smärtade och solglasögon lindrade. Till råga på allt befann jag mig 16 mil hemifrån. Jaja det var inte första gången jag körde bil med nedsatt syn. Gick ganska bra men är lite påfrestande.

Under helgen har sonen inspekterat hur mycket lera det går att fästa på det nya galonstället. När vi kom hem kastade jag in rubbet i maskinen. jag klev över ett par jeans som fick åka med i 40 grader, jag tittade misstänksamt på maskinen och tänkte att det var riktigt skitigt så det är bäst jag kör en grovtvätt. Jag tryckte på den andra knappen och gick och lade mig i soffan och somnade som en klubbad säl. Ja så himla länge sover man ju inte med en uppfinningsrik liten kille i huset så jag väcktes efter en stund. När jag gick in i tvättstugan igen stank det bränd plast! Helvete! Maskinen stod på 95 grader! Jag avbröt tvätten och sonens nya galonisar är hela men saknar numera reflexer. Skit samma tänkte jag och klarar dom så många grader så går det lika bra att tumla dom oxå.

När jag plockade ut dem ur tumlaren så upptäcker jag att även en dosa portionssnus har åkt med i karusellen! Nice! Mina jeans passar nu mera bäst till en vidjetunn tonåring, nån som känner någon?  Bara för skojs skull så kollade jag tvättrådet i efterhand.

Tvättas separat, 40 grader, torktumlas ej, använd ej sköljmedel! Fem fel av fyra möjliga för det stod inget om snus!

Jag saknar verkligen ett badkar. Visst man kan stå under rinnande vatten men hur roligt är det? Alla leksaker som finns vill han veta om dom tål vatten. Hur man får reda på om det stämmer? Jo, man provar helt enkelt. Doppa den i vatten, funkar den sen så tål den vatten. Detta gäller allt från mobiltelefoner till böcker.

Ganska fascinerande hur nyfiken ett barn kan vara på världen. Just nu är vi inne i en period med varför då?  Mamma, varför springer alla älgarna från höger? frågade han när vi åkte bil för ett tag sedan. Jag fattade först inget alls men sen sa han, på skyltarna mamma. Aha, alla älgskyltar är vända åt samma håll! Praktiskt nu behöver man bara kolla efter älgar åt ett håll, detta kommer att underlätta körningen avsevärt.

Snart fyller han år. Jag frågade om han vill ha kalas och det ville han. Snusförnuftigt tillade han sen att två av de närmsta kompisarna inte kunde komma för dom är upptagna. Jasså minsann? Där ser man.

Om man nu inte har badkar så tager man vad man haver...

Så då har det varit påsk. Vilken superhelg tycker sonen! Godis varenda dag, var man än kommer. Även för mig har påsken inneburit många plus. I vart fall om man kollar på vågen. Mycket god mat varje dag med släkt och vänner. Kan det bli bättre? Solen har kommit och vi har ätit lunch ute på altanen.

Det töar, vattenpölen utanför garaget liknar mest en liten insjö. Jag blir som ett litet barn och plaskar, sopar vatten gör bäckar och dammar. Finns det föresten galonställ för vuxna?

Lite nytta har vi hunnit med att göra oxå. Vi har isolerat taket på stugan med lösull. En mycket finurlig stor damsugare i ena änden och fläkt i andra änden. det gick relativt smärtfritt och dammade inte alls så mycket som jag hade trott. Isoleringen kliade knappt.

Skogsarbete har dessutom hunnit med, vovven hjälpte till. Det resulterade i tre spyor på mattan i morse. Ganska märkligt det där. När hon ätit pinnar så kräks hon, men bara barken. Det är som om magen sorterar ut maten först. Vill inte tänka på det andra alternativet. Att hon spyr och sen äter upp maten igen och lämnar pinnarna, urk!   

Idag åkte jag tillbaka till affären med galonstället som jag köpte, det som saknade en knapp. Dom skulle prova sätta tillbaka knappen och medan jag väntade gick jag planlöst runt och kollade på kläder. Å vad skådar mitt norra öga!? Dom har samma dress på rea, 200 kr billigare! Va fn, ursäkta svenskan. Jag påtalade detta och till råga på allt så upptäckte jag att fler jackor saknade samma knapp. Kanske därför alla plagg var utrustade med ett helt gäng knappar i en sån där extra liten påse? Nåväl, jag fick knappen ditsatt och fick tillbaka 200 kronor. Inte fy skam!

I morrgon ska sonen vaccineras mot tbc. När jag berättade att man tar sprutor för att slippa bli sjuk så sa han med en sån där självklar röst och övertygelse som bara en fyraåring kan: Nej, det gör man inte! Det blev svårt att hitta tråden igen efter det så vi får väl improvisera i morron.

Hunden har blivit högvilt. Knappt har jag hämtat henne från daghusse så ringer telefonen. Kusinvitamin vill låna henne och jogga en sväng. Perfekt! Jykken får motion medan jag vräker i mig gräddstuvad pyttipanna! Inser någon mer än jag det roliga i detta? Det är jättebra att hunden får komma sig ut, jag har inte tid de veckor jag har sonen.
Bara synd att det egentligen varken är kusinen eller jycken som behöver röra på sig utan undertecknad.

Tidigt i morse åkte vi in till staden. På inköpslistan stod, nytt galonställ inklusive handskar och nya däck till barncykeln. När vi kom in på ica maxi tog sonen plats i en sån där kundvagn med bil och ratt. Just de vagnarna kräver en speciell polett som man får inne i affären. När jag stod i kassan hade jag full kontroll medan jag väntade på min tur. Eller det var min tur men jag väntade på att den nonchalanta killen på andra sidan disken skulle byta kassarulle klart så han kunde ge mig en polett. När han hade bytt rullen kunde han upplysa mig om att de minsann inte var den kassan och under en så lång mening lyckades sonen försvinna.

Jag gick ut på parkeringen. Jag agerar efter worse case scenario. Han syntes inte till vid bilarna. Jag gick in i affären igen och scannade av de närmsta hyllmetrarna. Ingen liten människa så långt ögat nådde. Ut igen och kolla parkeringen. När jag kom in igen den här gången hörde jag ett panikartat "mamma" någonstans därinnifrån. Det är inte så lätt att avgöra varifrån ett ljud kommer i en så stor lokal. Jag tänkte att jag går mot leksakerna, kanske han är där. Vid en hylla stod han och höll sig krampaktigt i en pelare medan två ur personalen försökte övertala honom att följa med till receptionen.

Han var riktigt rädd och grät när han såg mig. Hoppas att han lärde sig något tänkte jag, som nog var lika rädd. Vi hittade handskar men inget mer och det var inte fråga om att prova dem för då fick han syn på en cykel med stödhjul. jag var bara några meter efter men det går fortare att springa under alla kläder när man är liten. Han cycklade och skrattade sådär innerligt som bara en riktig rakarunge kan. Att mamma sprang efter med andan i halsen gjorde det hela förståss bara roligare.

För att komplettera våra inköp for vi till obs. Galonsortementet där var lika knapert men däremot cyckeldäcken fanns där. Han hade redan spanat in en cykel men jag hade stenkoll på honom. Trots att jag försökte avgöra vilken sorts slang som passar till vilken sorts däck. På väg ut därifrån, för mig på säkert avstånd från cyckeln gick jag någon meter före honom. Då vände han om och sprang, för allt vad tygen höll och jag efter. Han lyckades ta sig upp på cyckeln och föregående procedur upprepade sig men det blev en betydligt kortare sväng den här gången. Bara till godishyllan.

När vi skulle betala cykeldäcken i byggkassan stod han bredvid mig. När jag tog upp visakortet ur börsen hör jag hur en eltruck lyfter och sänker gafflarna. Jag tittar dit och då sitter han i trucken och trycker på alla knappar han kommer åt.
Behöver jag tillägga att jag bar honom ut därifrån.

Nu var det bara galonstället kvar. Vi åkte på intersport. I bilen höll jag ett förmaningstal om att inte springa, lyssna och om man kommer bort ska man prata med någon vuxen. Det gick riktigt bra. Vi hittade ett fint ställ som vi provade utan prut men tyvärr fanns inte den storleken vi skulle ha. När jag hängde tillbaka kläderna stod han bredvid mig och när jag vände mig om var han... borta.

Den här gången var han inte borta så länge jag hann bara gå tre hyllrader och tillbaka så kom han springandes från ett helt annat håll. Han märkte nog aldrig själv att jag letat efter honom. Nu for vi på team sportia. Där hittade vi ganska snabbt rätt storlek på samma märke som vi tidigare provat så vi slog till direkt. Helt perfekt och utan missöden!

När vi kom hem och skulle fara ut med de nya kläderna så märker jag att jackan saknar en knapp.

Å nu ska jag vila!

Att komma från ett stockholm där uteserveringarna just börjat blomma och solen värmer + 17 grader och landa i umeå med metervis med snö och 5 grader kallt och snöstorm kan lätt försämra ens humör med motsvarande gradtal.

En lugn avslappnd dag, bara jag och sonen. Vi har bara tagit det lugnt. Mitt i centrifugeringen började tvättmaskinen låta som en skördetröska. När den tvättat klart undersökte vi den tillsammans. Tre kronor rikare blev vi, de hade fastnat i propellern enligt sonen. Den blev då tyst och vi fick ett mindre bidrag till lördagens godisinköp
 
Vi tog en promenad till affären. Det är ett företag att gå med en fyraåring. Tänk så mycket roligt man passerar på vägen! Vattenpölar, synd mamma inte hade några stövlar på sig. Jag är ju småförtjust i vattenpölar själv.


Vi hade myskväll i kväll jag och sonen. Popcorn godis och bolibompa. Han somnade strax efter han sagt "Mamma jag har saknat dig, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte...så mycket älskar jag dig!"

Vid frukosten satt vi bredvit ett äldre sällskap herrar. Dessa herrar diskuterade livligt gårdagens händelser. Tydligen hade de hanmnat i hotelbaren. Där hade det kommit fram inte mindre än tre snygga tjejer och erbjutit sina sexuella tjänster. Helt öppet. De första två hade angett ett öppningsbud på 3000 men den tredje hade extrapris bara 2500. Gemensamt för de tre var att inte för någon ingick kondom. Det fick man köpa till för endast 49 kronor. Nästan som att storhandla på ica maxi. Man får köpa påsarna oxå.

När vi satt där drömde jag mig bort en stund och började tänka på filmen "Män som hatar kvinnor" Där jag sitter går Mikael Nykvist förbi just utanför fönstret. Ganksa roligt. Andra kändis span idag är Dr Alban med familj, Mamman till tomtens alla barn Katarina Evelöv.

Middags restaurangen idag var förbestämd och det var nog tur. Men maken till otrevlig personal har jag sällan stött på. Mammas och Tapas på kungsholmen heter restaurangen. När vi kom dit var det helt folktomt och mannen i bardisken höll nästan på att kasta ut oss ändå. Jag försäkrade att vi minsann kunde äta snabbt och vi fick till nåders ett bord. Han stod och blängde surt. bordet var ju bokat, om en timma och en kvart! Jag kunde inte rikgtigt låta bli så när jag ätit klart gick jag med övertydligt granskande blick och inspekterade lokalen. Tog upp en svart mapp ur min väska och låtsades fylla i ett formulär. Allt medan jag diskuterade saken med min bordsdam. Hon var med på leken direkt och jag sa lite halvhögt. Ja toaletterna är för nära i anslutning till köket. Han såg lite stressad ut, flackande blick svettningar och svalde upprepade gånger såg några svettpärlor i pannan. Lite kul måste man ju få ha.

Hotell frukost! Ett av de verkliga nöjena här i livet. Tom så inbjudande att jag har svårt att sova med rädsla för att missa den. Gårdagen fratterade vi bratsen på stureplan. Om jag hade haft lite bättre koll så hade jag säkert sätt fler kändisar. Fick dock syn på Christian Luuk (stava) och Alex Scheuldman (ännu värre stava). Måste man heta nåt märkligt bara för att man är kändis?

Till middag strövade vi för att försöka hitta en restaurang som var mysig och inte skulle råna oss. På en bakgata här på söder hittade vi ett litet japanska hak. Varning, inga gäster. Menyn i fönstret såg billig ut. Lokalen såg otrevlig ut och de saknade uppenbarligen utskänkningstillstånd. Vi beställde en japansk rätt var med viss skepsism. Redan när jag samakade anordningen bestämde jag mig att vi samma kväll även måste prova en till restaurang. Det såg ut som någon slags skavgryta. Förmodligen wokkad katt! En qp burgare fixade värsta kurret i magen och jag överlevde kvällen.

Våren är här! Så otroligt underbart! Folk sitter ute i solen och dricker öl, surrar och vänslas. Mee Like! Hoppas att kursen idag slutar lite tidigare så vi kan ströva. Vi strövade en del igår oxå men det är inte riktigt samma sak när man släpar på kabinväskor och fäller folk i sin framfart.

Mål för dagen! Hitta en trevlig tapas restaurang! Tror jag ska använda mitt svarta bälte i internet först så vi har en adress att ströva mot. Annars är risken stor att när lukterna från grillat kött slår oss så biter hungern i och vi hamnar på ett annat strandhugg.