Hundrenovering

Torsdag, full fart spar tid. Har gått ner till 90% på jobbet vilket innebär att jag i verkligheten jobbar 120% men får bara betalt för 90%, vilket smartskaft har räknat ut det? Samåkningen är ett mysterium i sig, Om jag någon gång skall anställa en logistiker så blir det en ensamstående förälder som jobbar deltid och pendlar.

Att åka buss är ingen höjdare när man blir åksjuk av att titta på jeopardy på tv. Lätt illamående som vanligt anlände jag till dagis och möttes av ett gäng treåringar i färd med att klä på sig. Vill inte och kan själv ekade genom lokalen. Längst in satt mitt lilla busfrö enbart i långkalsonger. Hmm. Fröken konstaterade med ett uppgivet leende att dom inte var riktigt på samma våglängd idag. Han strålade som en sol mot mig och hela ansiktet var randigt av rivmärken. Ja, sa fröken. dom har varit i luven på varandra hela dagen. Hur himla svårt kan det vara att klippa klorna på ungarna innan man skickar in dem i lejongropen!?!

Barngympa, nerver av stål. Beundrar verkligen ledarna som står ut med barnen som försöker överrösta varandra. Alla ungar verkar lyssna på sina föräldrar, nja, alla utom en! Funderar på att be dem kolla om han har en vaxpropp på fyraårskontrollen! Mamma! Jag gjorde inte grodan idag! Nä vilken tur för sist glömde han ta i sig vilket resulterade i att näsan var den kroppsdel som mötte golvet först! Nåja, det som inte dödar, det härdar!

Väl hemma var det dags för hundkräket för att få en genomkörare. Hon löser hår, eller rättelse, har hon något hår kvar? Man kan ju undra iaf om man kollar i huset. Kloklippning och borstning och så på med pannlampan. Tandstenskrapning. Mitt i akten kom jag på att matte har en tid hos tandläkaren, lika bra att skrida till verket och sagt och gjort tog jag min egen tandsten. Lite akrobatik och förhoppningsvis har jag minimerat den saltade räkningen gubben med dom vassa instrumenten kommer ge mig!

kollar på antikrundan, Hoppas varje gång nån skall komma dragandes med nåt jag har hemma som helt plötsligt visar sig vara värdefullt. Risken är dock minimal då det jag fick med mig från separationen var tre möbler, en visp, ett decilitermått och kantstötta tallrikar. Hmm får väl spela på lotto, stod ju i horoskopet häromdagen att det var min tur. Gäller bara att komma ihåg det. Är inte lätt att vara 32 och senil!

Kommentarer
Postat av: Millster

Fy fasen, vänta tills du är 38... Då snackar vi om närminne som en guldfisk. Och långtidsminne som en... guldfisk?!

2009-03-12 @ 09:56:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0