raketmorsan

Fredag morgon, jag släpar mig in på toaletten. Tidsbrist men känner ändå att det måste bli "nr 2". Är det något man lär sig med djur och barn är att göra saker och ting snabbt och med sällskap. När jag sitter där konstaterar grabben att även han måste gå på toa. Tur att jag har två toaletter!

När jag är klar med mitt så konstaterar jag faktum! Inget toapapper. Jag vet att sonen i vilken sekund som helst skriker "Färdig!" Om han då inte får någon hjälp så tar saneringsarbetet fler minuter än man har tid med en stressig morgon på väg till dagis. Vad göra?!

Jag säger med lugn och metodisk röst. Hördu! Kan du ta loss toapappers rullen som är inne hos dig? Till svar får jag ett väldigt väntat, "Vaffö då?" Jag har inget papper, svarar jag. "Mamma, jag kan inte" får jag till svar. Hmm alternativen ter sig inte så glamorösa, så jag fortsätter. Men tryck på sidan av pappershållaren så lossnar den. Jag hör genom väggen att han drar lös meter för meter av det så eftertraktade papperet. Tryck på sidan! Säger jag med en uns av panik i rösten! Så hör jag det befriande dunset! Vad ska jag göra nu, mamma? Locka på hunden! Krystar jag från mitt håll. Han lockar på vovven och ger henne papperet. Och så kommer hon glatt insvansande till min toalett med rullen i munnen! Något slemmig men ack så befriande!

Undra just vad andra familjer roar sig med på morgonen?