raketmorsan

Sitter här och tittar på kort från sommaren. Inser att de kort som jag hann ta när vi var på kryssning är ganska få och ganska dålig skärpa. Detta beror på att dom är alla tagna i språng på jakt efter en liten buse, alternativt med en hand krampaktigt fasthållande samma lilla buse.

Resan började bra. Amsterdams flygplats, ni vet Europas näst största. Där tappade vi bort lilla busen. Jag stod och skulle betala lunch och han stod alldelens inill mig. När jag stoppar ner växeln i börsen var han borta. Puts väck. Vi sökte som tokar i ungefär tio minuter, gud vet hur många tankar som hann snurra genom huvudet under denna tid. Tillslut hittade morfar honom. Bakom kassan fanns ett litet lekställe för barn och därinne satt han i godan ro och hade trevligt medan vi ledade runt i panik. En skärmvägg dolde lekplatsen så man inte såg den från kassan. Kan hända att den syntes bättre för de som är tre äpplen höga. Nåväl slutet gott, alltning gott men efter den lilla incidentet hölls ett extra vakande öga på lilleman.

Här kommer en liten bildbomb från den STORA båten. 11 våningar hög. 2000 passagerare. En fullstor teater. Tre pooler, gym. Flera restauranger, barer minigolfbana. Spa klättervägg och massa annat kul. Även en löparbana uppe på däck vilken jag medvetet undvek att testa. Båten utgick från Venedig och gick ända in i hamn på massa olika grekiska öar. vi var även i Split Kroatsien. Mycket mysig liten stad. varje dag hade rumsbetjänten gjort ett nytt djur av handdukarna. Till middag hade vi klätt upp oss till tänderna. God mat trevligt sällskap, sol bad. Kan det bli bättre?

Vi har varit i Highchaparall. För att kolla in min kusin som jobbar där som dansare. Himmel va duktig hon! Vilket ställe sen! Jag trodde i min enfald att det skulle vara bara några få byggnader men, det fanns flera saloner ett ånglok som gick runt området och som naturligtvis blev rånat med jämna mellanrum. Där fanns ett mysigt våffel kafé, mums.

Man kunde gå till Mexico! och titta på riktiga bisonoxar och där fanns en mekanisk tjur. Vi stannar vid tjuren en liten stund. Som gammal ryttare är jag ju stor i käften och måste ju prova. Men ty fusan! Jag fick spö! Med hela 4 sekunder. Jag har inte riktigt ännu hämtat mig efter detta nederlag  och blåmärkena och träningsvärken även om pistolskyttet efteråt gav lite plåster på såren.

Precis innan jag ska sova brukar jag ta mig ett salubrinbad. Så även denna kväll. Enda skillnaden var att just i kväll råkade jag spilla ut halva flaskan på golvet. Torkade upp det snabbt och hoppas att det inte blir någon fläck.

Jag ligger och sover i min säng, smått hög på salubrinångorna när jag på morgonkvisten hör ett ljud. Satan! Hunden ska kräkas. Jag hör hur laddning ett landar på golvet och alltså finns möjligheten kvar att rädda den vita rumsmattan. Jag flyger upp ur sängen och står på nolltid vid dörren och kastar ut jycken. På något mystiskt vis har hon lyckats undvika alla mattor den här gången. Jag har en liten teori om varför hundar alltid ska kräkas på mattor. Det måste vara för att dom inte vill få skvitter på sig. Eller så är det bara för att jävlas. Hursomhelst, att så nyvaken ta hand om spyor är inte det trevligaste man gör på morgonen.

Jag går in i köket och framför diskbänken är det blött. Inte mycket men mattan är blöt. Kastar ut och torkar upp. Hoppas att det inte är diskmaskinen som läker.

Nåväl solen skiner idag och nu får vi väl se vad mer spännande som ska hända idag. Kanske datorn väljer att paja totalt eftersom jag har just lagt över alla bilder från kameran i den. Det lutar åt det hållet för jag har ett virus där det kommer popupfönster som vill att jag ska installera virusprogram och allt möjligt. Varannan minut!!

Jaha, då har jag lyckats få träningsvärk av värsta sort. Hur undrar väl kanske ni som känner mig lite mer. Jag har rensat ogräs och kört trimmer i lekparken. Där jag stod med ryggen i vinkel spånade jag lite.  Jag har i en av mina ljusare stunder väckt en affärsidé. Det kallas Mitt Eco Gym. Det har vissa likheter med koncentrationsläger bara den lilla skillnaden att man betalar en slant, får sedan jobba sig svettig med hela kroppen och samtidigt göra lite samhällsnytta.

Jag menar, I den här lilla hålan till by kan jag då komma på massor av arbeten som kan få de flesta fullkrops övningar att blekna. Tex. dika ut eljusspåret. Ingen människa utan ett par riktiga vadarstövlar skulle få för sig att göra ett varv på höst eller vårkanten på eljuspåret. Det vore perfekt att "mitt" gymgäng fick göra sig pass om 45 minuter med varsinn spade.
 
Eller varför inte skura busskuren. Man kan lägga på målning för de som vill ha en riktig genomkörare. Andra pass som skulle kunna återkomma kan vara tex att rensa ogräs i lekparker. Ta bort sly från gemensamma åkrar. Jag har hur många ideér som helst och jag garanterar svett. Tror ni att man måste ha någon slags försäkring mot ryggskott? 

Just hemkommen från ett synnerligen trevligt kräftkalas med några av mina vackraste väninnor. Det bjöds på kräftor och badtunna. Mums säger jag till båda.

 Junior var med och tvekade inte två sekunder innan han hoppade i badet. Väl nere i vattnet kunde han inte riktigt finna sin roll. De andra barnen var jämna par och lekte pusslekar. Sonen lekte katt som klöste de andra pojkarna. Hmm. En lång diskussion efteråt så kröp det fram att han oxå ville pussa flickorna. Jisses!! REDAN. Han ville prova pussas under vatten. Jag förklarade för honom att genom att klösas får man inga pussar. Sen lovade jag att jag ska pussa honom under vatten nån gång, vi får väl se hur länge han nöjer sig med mamma.

Varje kväll säger han mamma jag vill vara ledig i morron och varje morgon så vill han att jag ska hämta honom tidigare. Inte bara jag som vant mig vid att ha semester.  På fredag är det stängningsdag på dagis och då ska vi vara lediga.

 

Jaha, då har jag varit på IKEA. Ingen favoritsysselsättning. Massor av tanter som går som i trans med sin kundvagn som dom egentligen borde ha körkort för. Helt utan förvarning tvärbromsar dom mitt framför en för att inte tala om de som kör på en på hälsenorna. Speciellt när man står i kön för att betala ett paket värmeljus och en packe servetter. Vid det laget brukar tålamodet ha gått över och jag lägger helt sonika skiten åt sidan och springer ut.

Som en liten uppvärmning var vi till Ullared. Jag måste ju bara se vad alla pratar . Redan på parkeringen infann sig paniken och jag ville vända. En skylt avslöjade att där skulle byggas 2500 nya parkeringsplatser!! Hela stället var fyllt med hysteriska tanter, barnfamiljer och av någon anledning herrar med dåligt tålamod. Det var 400 meter kö för att överhuvudtaget komma sig in på stället, eftersom dom släppte ut lika många som dom släppte in. Det ösregnade och jag iaktog dem som stod i kön. Något saligt fanns i deras leenden. Vad har jag svårt att förstå. Väl inne var det som ett Ö&B som har tagit anabola. Visst det var billigt men är det värt att svettas och stångas med alla andra? Jag brottades mot en stark vilja att kasta min kundkorg åt sidan och rusa ut men tillslut satte jag fart in i affären. Ryckte åt mig två tröjor och gick till en av de 50 kassorna. Väl ute ur getingboet kan jag nu lycklig konstatera att det är inget jag behöver göra om.

Så till IKEA uppsala. Med ångesten från ullared i starkt minne scannade jag parkeringen. Endast ett fåtal bilar, det bådade gott. En sådan kraftansträngning som det innebär för mig att gå på liknande ställen innebär att det är klokast att ladda upp med mat först. Jag behövde handla en matta och två halllampor. Men trots att man vet vad man ska ha så måste man följa dom där himla pilarna vilket innebär att hela promenaden blir nära en mil lång. Tanterna med kundvagnarna höll sig undan, dom hade kanske självbevarelsedrift?  Hela handlingen inklusive maten tog bara en timma. Som vanligt kollar jag inte så himla noga på vad jag köper och mattan som skulle vara ljusbeige visade sig vara vit. Toppen nu när jykken har börjat lösa hår! Men inga hundhår i världen kan få mig att göra om det för att köpa en annan färg.

Väl hemkomna till Sverige efter en underbar kryssning i Italien befann vi oss på ett hotelrum i Stockholm. Min mage berättade på kvällskvisten att den inte direkt uppskattade det snabba bytet till Svensk Husmans, läs MC donalds.

Där jag sitter med brallorna nere kommer sonen inrusande på toaletten. Mamma! Jag måste också på toa. Det går inte! Inte en chans i världen. Svarade jag. Du får kissa i duschen och gå till Mormor och Morfars rum och låna toan där. Jag hann inte mer än säga det så hade han kissat och rusat ut i korridoren. Då började jag undra om dom kommit upp från hotelbaren ännu? Jag ringde pappa för att kolla och det hade dom inte.

Snabbt, eller så snabbt man kan avslutade jag mitt ärende mitt i och gick ut i korridoren i trosor och t-shirt för att leta reda på den vilsna sonen. Längst ner i korridoren såg jag honom. Bara en sak. Framför honom var en hel flock med japanska turister och där stod jag i mässingen. Gud ske lov blev dom så paffa att dom för en gång skull glömde bort sina obligatoriska kameror. Ett plus poäng till mig var att jag lyckligtvis i röran hunnit få med mig nyckelkortet till dörren så jag slapp gå ner i lobbyn för att bli insläppt. Detta naturligtvis efter att jag gjort en språngmach rakt genom japanerna för att hinna i kapp sonen som löpte åt motsatt håll. 

I morron bär det av till Italien. Den omtalade medelhavskryssningen som utgår från Venedig. I dag har jag packat och donat och klippt gräset. Medan jag klippte satt sonen och ritade, stilla och lugnt. När jag varvat huset så satt han på utebordet med spritpennan i högsta hugg och snoppen var alldelens grön! Hmm det här kommer att göra ont att få bort tänkte jag.

En tur till havet i sommarvärmen gjorde susen. Fyra timmars blötläggning och så var det borta. När han senare på kvällen skulle berätta för mormor vad han hade gjort så sa han. Den var aldelens grön, mormor! Snoppen såg ut som en stövel!

Nu är midsommar avklarad och i morgon ser jag fram mot min första semesterdag. Midsomarafton blev ganska lugn god mat och mycket mygg. Eftersom sonen inte var riktigt piggelin så blev det en tidig kväll. Söndagen har gått i konstruktionens tecken. Ett nytt altanräcke har kommit på plats. Det gamla räcket var skraltigt, det nya är färdigmålat, snacka om lyx.

Vi har varit på ettårskalas idag, vi hade med oss en tjänstvillig presentöppnare. Han tyckte tempot på den övningen var lite väl lågt. Jubilaren verkade inte ha samma åsikt och var väldigt nöjd med alla presenter och det goda fikat.

På kvällskvisten har jag roat mig med ogräset i rabatten. Jag hade massa sällskap av små svarta vingklädda gynnare. Trots att rabatten låg i solen höll jag på bli uppäten. Undra om man kan märka en viktnedgång efter en sådan drabbning. Ogräset verkar i vart fall trivas i rabatterna. 

Idag fick jag se spindelmannen med bröst och allt på cyckel! Det var ju en dräkt med så mycket "muskler" att det såg ut som tuttar. Jag har väl helt enkelt för pervers fantasi. Skämmes!

Vovven och jag kom just hem från myggen, nej skogen menar jag. Men jag vet vad jag kommer göra i kväll och i natt. Tur det finns salubrin. Vad vore sommaren utan? Lydnadsträningen gick riktigt bra kanske kommer vi hinna med en tävling i höst.

I morron är det sista jobbardagen innan semestern. Party!

Först till dom som undrar, det är 12 olika låttexter i förra inlägget, känner ni igen alla?

 Igår var jag och sonen på cirkus, snacka om att bli skinnad! Inträdet var hutlöst dyrt och där inne blev det inte billigare. Det skulle köpas popcorn, klubber, titta på djuren och allting kostar pengar. Men det går ju inte bromsa sig ur en uppförsbacke, bara slanta upp och vara glad. Glad, det var i alla fall sonen. Jag hade det jag gjorde för att lyckas hindra honom springa in i manegen och hjälpa till. Mamma! jag vill också prova dom där gummibanden! Mamma jag kan också! Mamma släpp mig! lät det när trampetskonstnärerna gjorde sitt nummer. Jag var helt svettig, inte av spänning utan av att hindra honom. Men när väl elefanterna varit så tyckte han nog att det kan inte bli bättre än så här så lika bra att sluta på topp och fara hem. 

Idag har han övat tappert på ett bollnumer som vi såg igår, med blandad framgång och med mammas panorama fönster på stugan som insats. 

Innan sängen så sa han, mamma jag vill ha en sån där spindelmannen tröja där det syns hur stora muskler man har och stora...såna där... vad heter det? såna där som du har? Bröst!
Undra egentligen hur en sån spindelman ser ut? Tänker i bilder...


Någon som har nåt bra tips föresten på hur man springer 200 meter i högklackat och coctailklänning för att hinna före sonen ner i en pool så tas de tacksamt emot inför resan.

Så här spak blir man efter en hel helg i ösregnet.

 Jag har bara regn hos mig. Om jag kunde vrida tillbaka klockan, om jag kunde hitta sättet. Vad är klockan, tror det är redan morgon. Jag ser himlen, så vacker och blå. Himlen är oskyldigt blå, djupaste hav likaså.  Ja, jag vet hur det känns när broar till tryggheten bränns. När vi växte upp lekte livet, vi var evighetens hopp. Det var helt självklart att vår framtid skulle bli, oförbrukat fri. Sommrar svepte fram, jorden värmde våra fötter där vi sprang. Rågen gungade och gräset växte grönt. Hela livet var så skönt. Som sommaren kan det aldrig bli.

Jag stiger upp och gör lite kaffe, försöker läsa lite men storyn är för tunn. Jag tackar gud för att du inte kan se mig nu i det skick jag är i nu. Å gud kan ingen hjälpa mig vakna upp ur denna dröm! Jag vill bryta mig loss! Jag vill bryta mig loss! Jag vill bryta mig loss från det här livet, Jag måste bryta mig loss.

Ibland så känns det som jag ska bryta ihop och gråta. Ingen stans att fara inget att göra med min tid, jag är ensam så ensam. Jag lever för mig själv. Tomma rum, vad lever vi för? Övergivna platser vet nån vad vi lever för? Showen måste fortsätta, på insidan brister hjärtat, sminket är falskt men mitt leende sitter kvar. Vad som än händer så får ödet avgöra. Först var jag rädd, jag var skräckslagen tänkte att jag kunde inte leva utan dig i mitt liv. Men nu har jag lärt mig hur man står ut.

Hej mörkret min gamla vän, jag har kommit för att prata med dig igen. För en bild kom krypande till mig när jag sov. Sådde sitt frö när jag drömde.

Trots att vi fick ta farväl, den där sommaren. Älskling jag lovar dig detta, jag sänder all min kärlek, i ett brev. Förseglat med en kyss. Jag ser dig i solskenet, jag hör din röst överallt. Jag springer för att krama dig ömnt men älskling du är inte här.

När jag var liten så åkte hade min familj båt. Vi gjorde ofta turer ner till Höga Kusten på sommrarna. Alla ungar levde livet på klipporna i flytväst.  Vi  plockade enbär och gjorde vin och till det sålde vi spigghamburgare till våra stackars föräldrar. Spigg hamburgare består av grönmossa som bröd och filéead spigg! Många är minnesbilderna från dessa turer och jag har länge önskat att komma dit i vuxen ålder. Som jag minns det var det en hel evighet att promenera innan man kom fram till kiosken där man kunde köpa chokokola och refrechers. Ett stående inslag.

I helgen blev det verklighet, jag tog mig äntligen dit! Landsvägen den här gången visseligen men ändock. Vi tog bilen ner till Bönhamn. Detta är något jag kan rekomendera, kanske inte om man har anlag för åksjuka men för min del höll den sig för en gång skull i schack. Vägen dit är kurvig och blir smalare och smalare allt efter som vägen ringlar sig kring högre och högre berg och in i djupare och djupare havsvikar. Vattnet låg stilla, solen lyste och det var svårt att avgöra var himlen slutade och vattnet började. Träden som speglade sig i vattnet såg lika riktiga ut som dom som stod uppe på bergen.  En kall frisk havsbris slog emot oss när vi klev ur bilen. De små röda fiskebodarna står så tätt att den enas tak använder den andres hängrännor. Det var ett lugn i luften. I en liten stuga smet en gammal man in med en låda med fisknät. Någonstans spikade någon lite försiktigt. Soptunnorna var iordningställda inför kommande turister. Det kändes som hela byn låg och väntade. Inga båtar låg inne i hamnen inga människor syntes till. Bara stilla och så otroligt vackert.

Jag kände genast igen den lilla kiosk luckan. Men döm om min förvåning när jag såg att det som när jag varit liten tett sig som flera mils avstånd endast rörde sig om några hundra meter! Det är väl som man säger att allt verkar större när man är liten. Eller så är det mer ett mått på hur otroligt godissugen man var!

Sonen är inne i en fråge period. Kallas säkert något väldigt vetenskapligt just för hans ålder. Han vill veta allt om allt och lite till. Det är för det mesta ganska trevligt men ibland sätts ju ens allmänbildning på prov, likaså tålamodet. I bilen på vägen hem så ville han veta mer om vätskor. Mamma är soppa vätska? Ja det är det sa jag. Vätskor är allt som flyter, som vatten, mjölk, bensin, honung, spolarvätska och tändvätska förklarade jag lungt och pedagogiskt. Mamma är yougurt en vätska? Ja det är det, svarade jag lite stolt. Men mamma är pinnar vätska? Hmm, krach där hade jag sagt fel! Pinnar flyter ju! Dumma mamma!

Han håller just nu på lära sig cykla. Det går relativt bra när han har fått upp farten men det är värre med starten och stoppen. Igår kväll skulle han malligt visa en vän hur han kunde åka nerför en ganska brant backe. Mitt i backen ropade jag åt honom att bromsa och han sätter ner fötterna. Med andan i halsen stod vi och såg på när han med nöd och näppe fick stopp på ekipaget. Nåja, det lär väl bli en och annan vurpa innan han är klar. Sen kanske man skulle sätta in ett gps chip i honom för att hålla reda på var han är någonstans.

Gräsklippare, huset innehar två stycken. Den ena skall enligt allas utsago vara lättare att köra. Inte märker jag nån skillnad. Dom är lika tunga båda två. Förrän idag! När mer än halva gräsmattan är klippt så tänker jag i mitt stilla sinne, undra vad den där spaken är till? Jamen, se där! Den går ju framåt av sig självt! Kunde jag väl ha upptäckt innan jag släpat den i slänten, eller kanske rent utav förra hösten. Får se nu om senilo jag kommer ihåg den där spaken nästa gång. Efter som jag är lat av naturen så brukar jag sällan glömma sådant som underlättar saker och ting.

Korko hunden har upptäckt att det är sommar. Eller rättare sagt, hon har upptäckt att det finns motorcycklar .Dom kör upp nära bakom bilen när man kör. Vilket himla liv! Hon skäller och gapar som en besatt! Jag måste skaffa batteri till skällhalsbandet så jag kan få lite sinnesfrid. Funderade allvarligt på att binda fast henne i mitträcket på e4 tills hon vant sig.


Sonen undrade en dag om det fanns karameller i skogen. Nä, sa jag det finns inga karameller och det är inte lördag idag! Han tittade på mig som ett frågetecken och då förstod jag! Kantareller!
Efter ett litet tag så sa han, Mamma! Jag har en dricka! Nä, svarade jag det blir ingen dricka. Du får dricka när vi kommer in.  Men mamma! En sticka i handen, säger han då. Ja, man kan ju undra vem av oss det är som har knäck i lurarna egentligen!

Jag hade nog hemskt gärna velat att det skulle vara ett spöke som höll på med mina luckor till växthuset. Sent här om kvällen låg jag i sängen och pratade i telefonen. Mitt sovrum ligger vägg i vägg med växthuset, och där var ljudet! Luckan stängdes! Jag viskade i telefonen att nu är det nån i växthuset igen!
 - Du tror inte att du har såna där automatiska luckor? Tystnad några sekunder...Håll käften!
Jaha, så då har jag inte nåt gårdspöke, trist.

Igår kväll hade vi lydnadsträning med jykkarna. Nu först känns det hur mycket man saknat sommaren. Barmark! Gud så underbart. Tomten är numera krattad och de äckliga komposthögarna är bortforslade. Superskönt. Nu är det bara att vänta på att få köra igång med gräsklippning. Ingen som har en get att sälja? Läste föresten att man ska ha en Wallaby, alltså en minikänguru dom äter visst bra med gräs. Undra hur man får tag i en sån?

Nu ska jag kolla in kvalet på melodifestivalen, på återhörande

Fredag morgon, jag släpar mig in på toaletten. Tidsbrist men känner ändå att det måste bli "nr 2". Är det något man lär sig med djur och barn är att göra saker och ting snabbt och med sällskap. När jag sitter där konstaterar grabben att även han måste gå på toa. Tur att jag har två toaletter!

När jag är klar med mitt så konstaterar jag faktum! Inget toapapper. Jag vet att sonen i vilken sekund som helst skriker "Färdig!" Om han då inte får någon hjälp så tar saneringsarbetet fler minuter än man har tid med en stressig morgon på väg till dagis. Vad göra?!

Jag säger med lugn och metodisk röst. Hördu! Kan du ta loss toapappers rullen som är inne hos dig? Till svar får jag ett väldigt väntat, "Vaffö då?" Jag har inget papper, svarar jag. "Mamma, jag kan inte" får jag till svar. Hmm alternativen ter sig inte så glamorösa, så jag fortsätter. Men tryck på sidan av pappershållaren så lossnar den. Jag hör genom väggen att han drar lös meter för meter av det så eftertraktade papperet. Tryck på sidan! Säger jag med en uns av panik i rösten! Så hör jag det befriande dunset! Vad ska jag göra nu, mamma? Locka på hunden! Krystar jag från mitt håll. Han lockar på vovven och ger henne papperet. Och så kommer hon glatt insvansande till min toalett med rullen i munnen! Något slemmig men ack så befriande!

Undra just vad andra familjer roar sig med på morgonen?

Han har sitt bo vid mitt huvud. I natt sov jag på något som heter robotfågel. Robotfågeln är en modern form av transformer. Kroppsdelarna hålls ihop med hjälp av magneter. Efter att ha spenderat en natt med honom kan jag konstatera att det hade inte skadat om magneterna varit aningens starkare. Alla kroppsdelar lossnar, i vart fall om man ligger på den. Och dom är vassa! Tro mig, mysigare sängkamrater finns det. Tex lilleman. Han är så go, enda stunden på dygnet han är stilla. Stilla och stilla föresten. Hur bär man sig åt när man varje natt snurrar så själva täcket skiljs från påslakanet och man vaknar inlindad som en liten mumie? Ja man behöver inte vara någon raketforskare för att förstå att liggsår inte är aktuellt, om man bortser från robotfågeln då.

Hundvakten är bortrest men vi har gott om volontärer. En annan volontär är någon som helt oanmält är och fäller upp takluckorna på växthuset! Jag har inga växter därinne men ena dagen är dom öppna och andra dagen är dom stängda. Ja, ja det blåser tänkte jag men idag var jag in och kollade och det finns inte en chans att dom kan öppnas, eller stängas för den delen, av bara blåst.

Hade ju varit lite trevligt om jag hade ett eget gårdsspöke. Nu är jag alltför realistisk för att tro på sådant men praktiskt skulle det vara. Speciellt om det kunde rensa ogräs! När man lix är igång och önskar så borde ett bra gårdspöke kunna skotta snö och klippa gräsmattan oxå. Det ända som detta spöke gör är att det vrider på min sovrumslampa och öppnar och stänger takluckorna på växthuset. Hur ber man ett gårdspöke städa bilen? Tips emottages tacksamt!

Idag har jag haft omtenta. Det är bra för mitt självförtroende! Är ju inte lätt att vara ödmjuk, när man är felfri som jag. Skulle här kunna rabbla upp tusentals ursäkter till varför jag kuggade på första tentan men jag nöjer mig med en, hybris!  Eftersom tentan dessförinnan gick utav bara farten så tänkte jag att det är nog en vinnande trend, att inte läsa.
Så kom jantelagen och gjorde sig påmind, eller var det myrphyslaw? Kan det jävlas så blir det så!

Nu har valborg varit och inte ett endaste ärr eller okontrollerad brand som jag varit orsak till.  Mitt andranamn är ju pyromanen, detta sen jag orsakade en liten gräsbrand på 1.5 hektar. Men inte i helgen och jag tror knappast att några små skrapsår kan bli ärr. Eller? Sonen satt trött efter dagens aktiviteter på toa och med tom blick tittade han på sin hand och sa, mamma kroppen lagar alla sår. Ja sa jag, utan verktyg. Så bar jag isäng honom och han slocknade innan han tog i madrassen.

Vi har myst hela helgen. Vilket kanonväder! Ungarna har sprungit nakna på gräsmattan. Ute skogen hittade vi en fin rosa buske. Jag lyckades dra upp den med rötterna och planterade den i rabatten. Efter idogt googlande så visar det sig att giftigare buske får man leta efter.Om bär förtärs av en människa orsakar det en brännande smärta i munnen och i halsen, blåsor, salivavsöndring. Andra följder kan vara kräkning, magsmärtor, diarée. Busken kommer från asien. Naturligtivis fridlyst, användes som drog förritiden. Toppen!! Allvarliga förgifningar är ovanliga, men kan i svåra fall leda till medvetslösenhet, kramper och njurskador, Nåt ska man ju dö av så man kanske ska testa!

Jorden som vi planterade med innehöll lite kamrater.  Eftersom en bild säger mer än tusen ord så kommer här en bildbomb.

Nu har lilla killen blivt stor! Fyra år och mäkta stolt. Bemärkelsedagen firades hos mig med pompa och ståt. Jag fick en snilleblxt på förmiddagen och gick ett varv runt huset och plockade hundskit. Detta visade sig varit ett riktigt schackdrag. Superväder, fotboll mellan snöhögarna och inte mindre än fyra ombyten. Vissa av gästerna åkte hem i pyjamas. 

Vädret höll i sig även på söndagen och en långpromenad  i skogen blev det. Vi lånade en hund till när vi skulle gå. Vid en liten skogstjärn slog vi oss ner för att fika lite. Isen låg kvar på sjön och två tranor stod och skrek för full hals. Lånehunden nappade direkt på betet! Ut på den tunna isen sprang hon. Helt stendöv. Vi tittade på, kunde inget göra och räknade sekunder till hon skulle gå igenom isen. Men den höll gudskelov! Kunde blivit lite pinsamt att inte kunna återställa jykken, för den har drunknat. Huvva. På vägen fanns en liten bäck där det polrade av smältvatten. Vi slog oss ned ett slag. Bägge jykkarna gjorde magplask ner just bredvd oss och gissa vem som oxå skulle behövt ett ombyte!